Linda Skugge biter handen som fött henne
Här sitter jag i godan ro och går igenom våra dags- och kvällstidningars senaste artiklar på nätet. På Expressens sida ser jag rubriken "Fittstimmet har lagt sig". I artikeln berättar flera av bokens skribenter om hur de idag ser på sina texter och vad det har betytt för dem och deras feministiska övertygelse. Jag noterar Linda Skugges namn och tänker, som så mången annan gång, vad har hon nu sagt?.
Jo... "Nu slutar jag kalla mig feminist!", lyder hennes nya agenda.
Jag är inte helt säker på om Linda själv vet vad termen feminism betyder, eller om hon över huvudtaget bryr sig om det. Feminismen som rörelse är mångfasetterad och finns i flera olika inriktningar. Att kalla sig feminist anser jag är att säga sig tillhöra minst en av dessa inriktningar, och det borde, i dagens moderna samhälle, nästan alla människor göra (om de inte hellre anser sig vara ekvivalister).
Men men... Linda Skugge älskar att provocera, så att hon vill göra slut med sin gamla roll som förebild för unga feminister eller avsäga sig den stämpel hon fått genom att medverka i Fittstim gör mig inte helt chockad. Tänk bara hur hon den senaste tiden gått från det jag nyss skrev till en gnällig tvåbarnsragata med kristdemokratiska värderingar som inget hellre vill än att reta upp människor i sin omgivning. Som sagt, det är inte särskilt chockerande.
Det som upprör mig oerhört är hur hon i sin artikel/uttalande/blogginlägg inte bara vill ta tillbaka det hon tidigare stått för och den stämpel hon fått i och med det, utan hur hon dessutom har mage att hoppa på de människor som sett upp till henne. I sin artikel beskriver hon hur ocoolt hon tycker att det är att unga tjejer "spökar ut sig" med kläder och smink och hur de aldrig kommer att bli tagna på allvar då, och jämställer därmed inte bara alla subkulturella inriktningar med feminister utan attackerar människors (och främst då unga sådana) rätt till originalitet och identitetssökande. Man måste ju inte vara feminist för att man har mycket svart smink eller svarta och röda kläder. Och även om man nu är det, vad har Skugge för rätt att hoppa på dem? Att fördöma människor och ge dem en stämpel pga hur de klär sig är väl egentligen samma sak som att bli stämplad som "besvärlig feminist" efter att ha deltagit i en bok där kvinnor diskuterar sin feministiska agenda? Och vad spelar det egentligen för roll vad andra människor tycker, Linda? Jag trodde du förstod bättre än så.
Att stå på egna ben innebär inte att man måste säga emot och avsäga sig allt som redan sagts eller gjorts. Det är inte att "ta för sig".
Det känns som om hon Linda Skugge försöker bita av handen som fött henne.
Jo... "Nu slutar jag kalla mig feminist!", lyder hennes nya agenda.
Jag är inte helt säker på om Linda själv vet vad termen feminism betyder, eller om hon över huvudtaget bryr sig om det. Feminismen som rörelse är mångfasetterad och finns i flera olika inriktningar. Att kalla sig feminist anser jag är att säga sig tillhöra minst en av dessa inriktningar, och det borde, i dagens moderna samhälle, nästan alla människor göra (om de inte hellre anser sig vara ekvivalister).
Men men... Linda Skugge älskar att provocera, så att hon vill göra slut med sin gamla roll som förebild för unga feminister eller avsäga sig den stämpel hon fått genom att medverka i Fittstim gör mig inte helt chockad. Tänk bara hur hon den senaste tiden gått från det jag nyss skrev till en gnällig tvåbarnsragata med kristdemokratiska värderingar som inget hellre vill än att reta upp människor i sin omgivning. Som sagt, det är inte särskilt chockerande.
Det som upprör mig oerhört är hur hon i sin artikel/uttalande/blogginlägg inte bara vill ta tillbaka det hon tidigare stått för och den stämpel hon fått i och med det, utan hur hon dessutom har mage att hoppa på de människor som sett upp till henne. I sin artikel beskriver hon hur ocoolt hon tycker att det är att unga tjejer "spökar ut sig" med kläder och smink och hur de aldrig kommer att bli tagna på allvar då, och jämställer därmed inte bara alla subkulturella inriktningar med feminister utan attackerar människors (och främst då unga sådana) rätt till originalitet och identitetssökande. Man måste ju inte vara feminist för att man har mycket svart smink eller svarta och röda kläder. Och även om man nu är det, vad har Skugge för rätt att hoppa på dem? Att fördöma människor och ge dem en stämpel pga hur de klär sig är väl egentligen samma sak som att bli stämplad som "besvärlig feminist" efter att ha deltagit i en bok där kvinnor diskuterar sin feministiska agenda? Och vad spelar det egentligen för roll vad andra människor tycker, Linda? Jag trodde du förstod bättre än så.
Att stå på egna ben innebär inte att man måste säga emot och avsäga sig allt som redan sagts eller gjorts. Det är inte att "ta för sig".
Det känns som om hon Linda Skugge försöker bita av handen som fött henne.
posted by Yuana at 08:38
2 Comments:
Bra där. Har inte följt henne så mycket mewn visst är det uselt att vända sig mot sina ideal (eller vad som verkade vara det) för att gå emot strömen och chocka. Hur bvlir det med din top-10 över TV-serier? Räknar med en framskjutna placeringar för Surface , My name is Earl och Twin Peaks.
ORD!
Har länge retat mig på fru Skugges förmåga att marknadsföra den livsstil som hon för tillfället tillämpar till den enda acceptabla. Linda har fått barn, allihop! Klipp er, skaffa jobb, köp villa, rösta på Fredrik, sluta gå på bidrag! (det sistnämnda är det nämligen bara Linda själv som får göra, för hon gör det ju för att bevisa att det är fel!) Annars beter ni er som töntiga "pubbe-ungar"!
Ly
Skicka en kommentar
<< Home